Dearest Sister

© rhulth.wordpress.com

© rhulth.wordpress.com

Grattis älskade syster.

Idag skulle min storasyster Mee ha fyllt 44 år. För er som har hängt med min blogg ett tag vet att jag aldrig fick chansen att träffa min syster då hon dog två år innan jag föddes. Hon blev inte ens femton år gammal. Min pappa berättade om henne då och då (även om det var jobbigt för honom) och jag har fått se fina bilder på henne och på dem tillsammans. Men jag skulle så gärna ha velat träffa henne. Hon verkade så fin och många gånger har jag önskat att jag hade en storasyster under min uppväxt (speciellt då jag vet att det inte alltid är lätt att själv vara storasyster). Sedan pappa gick bort har jag tänkt på det också, det hade varit skönt att ha henne här nu.

Samtidigt, älskade syster, så hoppas jag att pappa–för första gången på 30 år–får fira dig. Får säga grattis till dig. Ja, det är lite konstigt för mig att skriva detta, då jag egentligen inte tror på Gud eller något liv efter detta (något jag särskilt fått från pappa). Men sedan han gick bort, och egentligen även dagarna innan, har jag lekt med tanken på att det vore fint om de fick träffas igen. Pappa och storasyster. Det skulle göra pappa glad. Så oavsett om det känns ologiskt, så känns det skönt att tänka på det i alla fall. Och kanske är det en typ av överlevnadsstrategi, om de på något mirakulöst sätt skulle kunna få träffa varandra igen och vara tillsammans så skulle ändå något fint kunna komma ur allt detta hemska. Och att få tänka så gör det lite lättare att överleva allt detta.

Grattis älskade syster, jag hoppas att du på något sätt är med pappa. I så fall får du hälsa. Jag saknar er båda jättemycket.

Jävla fucking cancer som tog er båda.

//Happy Birthday dearest sister. Today would have been your 44th birthday. For those of you who have been following me a while knows how I never got to meet my sister. She passed away two years before I was born, not even 15 years old. Dad always spoke lovingly of her (even though it was difficult for him) and I’ve seen beautiful pictures of her and of them together. I wish I could have met her though, she seemed like such a nice person and I have often fantasized about having her; a big sister in my life (especially since I know first hand that being a big sister isn’t always that easy). Plus, it would have been nice to have her hear now, since dad passed, it would have been comforting.
At the same time I hope that you, dearest sister, get to spend your birthday with dad today. Your first together in 30 years. No, I’m not a believer, but since my dad’s passing I have found myself thinking about the fact, playing around with it mostly, that it would be nice if they got to be together again. Maybe it’s a survival instinct, something to make this whole thing easier; if by some miracle, they could meet again then something nice could come out of this horrible situation. And if I were allowed to believe this, then maybe that would make it easier to survive all this.
Happy Birthday dearest sister, I hope you’re with dad somehow and if you are send him my greetings. I miss you both terribly.
Stupid fucking cancer that took you both from us.

Om rhulth

En adopterad 28-åring med en masterexamen i socialantropologi, frilansreporter, samt en skriv- och läsfantast. Frilansar för Adoptionscentrum. Bor utanför Stockholm och kontaktas enklast via rinki.hulth@gmail.com
Det här inlägget postades i In English, Privat och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s