Rädda skattebetalarna?

Självmord är ett väldigt känsligt ämne, för vissa är det kanske otroligt svårt att prata om och en del kanske inte gör det alls; pratar om det. Det är tragiskt att det finns så många ungdomar (men även vuxna) som mår så pass dåligt idag att de tar livet av sig.

Jag kan förstå att det är jobbigt att tala om det, man kanske känner sig dum för att man tänker på det; men ändå kanske man inte kan skaka av sig känslan av att man mår så dåligt. Man ska absolut inte ignorera det och jag tycker inte att man ska skämmas för att man mår så dåligt, det kan finnas många underliggande faktorer som gör att man känner som man känner och det är ju inte som att någon vill må så dåligt och även om andra – utomstående – har svårt att förstå varför ens kompis/son/dotter/annan anhörig mår så dåligt, så måste man försöka vara förstående och försöka att hjälpa denna person så mycket det går. För det finns hjälp att få, det finns folk att tala med och även det kan bära emot så kan det absolut hjälpa. Jag har själv talat med en kurator och det fick mig att må otroligt mycket bättre!

Jag kan inte säga att jag vet eller direkt kan förstå hur drabbade efterlevande känner sig då någon av deras anhöriga har tagit sitt liv, men det måste vara otroligt hemskt. Jag lider med de som har förlorat någon för att denne någon kanske inte fick hjälp i tid. Idag när jag läste på Aftonbladets sajt såg jag en artikel som handlar om ett “enkelt test” som kan rädda de personer som kanske är så deprimerade att de vill och funderar på att ta livet av sig. Uppfinnaren Lars-Håkan Thorell har skapat ett test som mäter hur mycket en person som utsätts för ett visst ljud svettas, testet mäter även puls och blodvolym. Thorell menar att om en person inte reagerar på ljudet kan denne vara benägen att ta självmord.

Jag vet inte vad jag ska tycka om detta test, jag kan tänka mig att många efterlevande skulle ha velat att deras anhöriga/vänner testats och kanske kunnat räddats. Men jag känner mig ändå inte helt positivt, de som tar livet av sig vaknar inte bara upp en dag och bestämmer sig för att göra det; det tror i alla fall inte jag hör  till normen. Det har nog istället funnits väldigt många signaler tidigare som någon borde ha reagerat på; även om jag inte vill peka finger eller beskylla någon direkt. Men det finns så mycket att arbeta på, alla saker som leder till att en person mår så dåligt till exempel, måste det gå så långt att man räddar personer som redan är benägna att ta livet av sig? Men visst, det känns väl lite positivt i alla fall, det är ju bra att man kan rädda personer i alla fall, även om et är i sista-minuten.

Något annat jag däremot absolut inte gillar är att det – i artikeln – står “Samhällskostnaderna är gigantiska. Räddningsverket räknar med att varje självmordsförsök kostar skattebetalarna mer än 800 000 kronor. Att testa sig med Thorells maskin kostar några hundralappar.” I mina ögon känns det som en väldigt konstig och okänslig sak att ta upp; att det kostar skattebetalarna pengar, är det verkligen där fokus ska ligga? Innan detta, som står i slutet av artikeln, tas det upp att det  varje år i Sverige begås mellan 1000 och 1500 självmord. Kunde man inte ha slutat där, med Thorells sista ord om att många efterlevande önskat att deras anhöriga testats. Eller om priset på Thorells maskin var så viktig att få med i artikeln kunde de väl skrivit att “man kan komma att rädda många personer och det ska heller inte behöva kosta mycket, Thorells maskin kostar endast några hundralappar”.

Här kan ni läsa artiklen.