An American Crime?

Tänk er en familj, en med ett par barn och en mamma och en pappa. Barnen leker ofta hos grannen; ett äldre par som har ett barnbarn som barnen gillar att leka med. Familjen har tio hästar, barnen är till synes väluppfostrade och gör precis som grannen säger ifall han ber dem om något och på en gång sker det dessutom. När grannen någon gång går förbi grannhuset med barnen kommer de ofta fram till honom, vill bli kramade, uppflyfta och frågar ifall de kan få följa med honom hem?

Låter det inte rätt bra, som en fin familj med fina väluppfostrade barn som har fäst sig vid det äldre paret; kanske är de som en mormor/morfar eller en farmor/farfar för dem ?

Men det är det inte. Barnen gillar inte att leka hos grannen och med deras barnbarn bara för att det är roligt, utan för att de ser grannens hus som en fristad. De gör allt de blir tillsagda direkt för att de är vana vid att bli bestraffade ifall detta inte sker hemma. De vill bli kramade, upplyfta och vill följa med grannen hem, för att det inte står ut med hemsituationen. Det är ingen idyll, det är ett helvete!
Den äldsta dottern har tvingats till att ha sex med en häst och att gräva sin egen grav. Hon fick också mocka hästbajs med händerna och de hade ju tio hästar, det blir en hel del skit. De tvingade även de andra barnen att tortera henne, urinera på henne; vidare blev hon även tillsagd att gå ut och skotta snö i minusgrader, barfota.  En av sönerna hade även blivit blåslagen i ansiktet, enligt grannen.

Detta är inte helt olikt filmen An American Crime, ganska likt faktiskt. Men skillnaden är att detta uppmärksammades av polisen då den äldsta dottern i familjen – som enligt polisrapporter varit värst utsatt – i februari 2010 pratade med polisen. Vilket mod hon hade! Eller kände hon helt enkelt att hon redan upplevt helvetet och att det inte kunde bli värre? Men det är inte allt, mannen i det äldre grannparet hade redan i maj 2009 kontaktat kommunen, men utan resultat.  Han hade även vid ett annat tillfälle försökt att komma i kontakt med kommunpolitikerna ytterligare en gång, även detta utan framgång. Grannen som i efter hand sett polisrapporterna säger att han inte ens i sina vildaste mardrömmar kunnat ana att det var riktigt så illa.

Just det, jag lade aldrig till att detta Inte handlade om USA. Detta skedde i Danmark, vårt grannland. Barnen blev misshandlade, våldtagna och tvingades att tortera den äldsta systern. A Danish Crime!

Men är det verkligen unikt? Är det verkligen An American Crime det handlar om?
Man vet inte vad som kan hända bakom stängda dörrar, det gäller att hålla ögonen öppna och våga att rapportera sådana här händelser; att inte ge upp. Och vem vet vad som händer här i Sverige, det är inte bara i USA allting sådant här ”otroligt” händer.

Här kan ni läsa artikeln: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8595128.ab

Om rhulth

En adopterad 28-åring med en masterexamen i socialantropologi, frilansreporter, samt en skriv- och läsfantast. Frilansar för Adoptionscentrum. Bor utanför Stockholm och kontaktas enklast via rinki.hulth@gmail.com
Det här inlägget postades i Åsikter, Bio/Film/TV och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till An American Crime?

  1. Sandra skriver:

    Det låter som en sevärd och bra film det där.

    Svar: Tack så jättemycket, snäll som vanligt🙂

    Det är klart man ser skillnad, jag menar jag ÄR jätteblek. Jag blir i och för sig rätt snabbt och lätt brun på sommaren, men då blir jag liksom brun för att vara jag. Man jämför ju sig alltid med sig själv och hur brun man själv var på sommaren typ… så jag förstår vad du menar. Det är ingen som säger att du inte får klaga bara för att du är brunare än mig eller någon annan superduperblekfis. Som sagt, vi jämför oss med oss själva. Ingen annan!

    Det är en hel drös med info, jag är själv helsnurrig i huvudet av det hela. Det är många siffror.. Haha, det är inte lätt att hänga med men jag bara hoppas de vinner och att vi kan göra ett bra jobb och tjäna in mycket pengar till klubben.

    Det är perfekt, och alla som köper något till mig går alltid till henne för råd. Så jag tror hon är nöjd😛

    Nej det är tråkigt det där, det borde inte vara så svårt för barn och ungdomar att få den hjälp de behöver. Om man ingrep i tid skulle man kunna stoppa SÅ mycket saker.

    Ja, men absolut. Det är ingen svaghet egentligen att be om hjälp men man är som sagt formad efter erfarenheter och jag har väldigt svårt att lita på andra människor, så jag vill gärna se över mina problem på egen hand men som sagt, jobbar på det😉 Alla vill vi absolut bli sedda. Men jag tror jag är lite tvärtom. Jag ställer mig gärna i centrum och vissa dagar är det fejkat självförtroende, andra är det äkta. Men ingen vet skillnaden mer än jag, jag har lärt mig att bli en bra skådis helt enkelt🙂

    Vad skönt med en långprommis! Åh vad gott det lät, då lär hon bli glad.. och ni med för den delen för jag antar att ni ska fika ihop?🙂

    Puss o kram

  2. mia skriver:

    Låter som en hemsk film. Jag älskar att läsa självbiografi böcker, om personer som haft en jättehemsk barndom men som tagit sig upp ifrån den. Jag blir så ledsen av att läsa dem men glad i slutet för då har dem ordnat upp sitt liv..

    sv: Ja, visst är plaggen snygga! Tyvärr blir det nog shoppingförbud för mig ett tag framöver, jag har ju csn eftersom jag studerar och dem tycker inte om att jag shoppar.. haha! Får skärpa mig🙂 Man är ju inte rik som student. Haha, då är du som mig alltså! Men jag kunde inte låta bli att prova dem och dem satt riktigt snyggt och då var jag tvungen att ha dem.. Men dem var ju rätt dyra, alltså! Jag satt jättelänge och funderade på om jag ville ha dem ljusa eller mörka och till sist blev det dem ljusa.. Ska försöka fixa en bild där jag har dem på mig åt dig🙂

    Ja precis, jag förstår verkligen inte hypen i det. Färger är färger, låt barn och ungdomar uttrycka sig med hjälp av färger. Man är inte bög om man har rosa och man är inte mindre tjejjig om man gillar blått. Det är så extremt löjligt! Jag går inte runt och tänker ”bög” om jag ser en kille i rosa skjorta lixom? Men som du säger så är det upp till dem vuxna, att sätta sina åsikter någon annanstans eller försöka att ändra på sig. Men det lär väl inte hända inom det senaste, jag tror det är upp till ungdomar att stå på sig själva, men de är j uredan så osäkra så..

    Ja det är jätteskönt🙂 Tack så mycket, han klarar nog detta galant. Än så länge ser såret bra ut och han tvättar inte det allt för mycket men det händer.. Om jag ser det så säger jag till honom🙂

    Min dag igår var helt värdelös.. Eller ja, jag var ju iväg och shoppade och sen handlade jag hem mat till vårt kylskåp.. Sen var det ju bestämt att jag skulle plugga, så jag tog upp boken och satte igång men jag blev så jäkla frustrerad för jag hittade verkligen inget och det var inte mycket jag förstod iheller.. Så jag gav helt enkelt upp. Blir så arg och besviken. Usch!! Hur var din dag? kram!

  3. Frida Sundberg skriver:

    Men vad i helvete…fyfan vad sjuk, jag har inget att ens säga om saken. Det är bara absurt.

    Sv: Jag tror inte de har acnepistolerna i storlek 35, jag hade nog behövt det eftersom mina 36or har töjt såpass mycket på sig. Det syns på skon hur min fot ser ut, helt sjukt, de är verkligen supersköna.

    Jag förstår hur du menar. Jag har som alltid köpt det jag känt mig fin i så jag kan inte riktigt säga att jag är moderiktig.

    Ja jag skulle absolut ha velat göra något på alla hjärtans dag, det blir ju dock lite svårt för min del, eller hur. Om man ser det på så sätt, att det är en dag då man faktiskt ska ta sig tid att göra något så är det ju bra. Många har ju inte tid heller, så då kan det användas som en liten väckarklocka.

    Haha ingen orsak! En blöt pensel tar fram färgerna ur ögonskuggan ännu lite mer.
    Kram kram!

  4. Eleonore skriver:

    Usch jag mådde så dåligt när jag läste den artikeln i tidningen! Hur kan man göra sina egna barn illa och jag förstår inte att ingen i kommunen reagerar när de får in misstankar! Det finns så mycket hemska människor i denna värld.😦

    Ja det var jättetråkigt med skorna, tyckte så mycket om dem. Vill ha några liknande som dem, alltså ett par smala boots med lite lite klack och ankelhögt skaft men verkar inte finnas så många såna i butik nu🙂

    Ok va mysigt att umgås med föräldrarna så pass mycket då! Du är väldigt omtänksam med som bakar och tänker på henne och kollegorna. Hon måste vara lycklig att hennes son hittat en så fin tjej😀
    Ser fram emot att få se bilder på dina fina kakor!
    Puss & kram

  5. ☆VERONICA☆ skriver:

    Det där är så j-la sjukt! Usch…man blir så arg. Synd att barnen inte vågade säga till grannen direkt. Men de var väl för hunsade ….blir tokig på sånt!

    sv: ja Freja är labrador/golden och flatcoatedretriever och världens goaste😀 Ångrar inte en sekund att vi köpte henne. Sambons dotter är 17 år🙂 idag är de i stan och har lite egentid medans jag jobbar😀

  6. Lisa skriver:

    Man hör om så många brott i USA där människor blir torterade, men samtidigt är det ett väldigt stort land med många människor. Om Kinas regering tillät att liknande historier skulle offentliggöras skulle de ta en viss ledning, och om Sverige hade haft lika många invånare skulle säkert lika många fall raporteras. Man får trots allt inte glömma bort att det förekommit fall där personer blivit torterade här…

    sv. Det är lite synd att du varit där lite för många gånger — jag älskar det stället, men det kan dels bero på att jag var där för första gången på 4½ år igår. Men det skulle vara kul att försöka hitta ett ännu större västhus någonstans; vet du var man kan hitta ett sådant? ^^

    Puss&Kram!

  7. Paparazzibecka skriver:

    sv: ja det är najs.
    En kille i min ålder som vänder sig om och glor överdrivet mycket på mig när vi är på samma buss och så fort han träffar en kompis på bussen så hör jag hur han frågar de om vem jag är och så..
    och nu hoppade jag av en busshålsplatts tidigare för att se om han var kvar , då hoppade han av på samma som jag och jag gick förbi hållplatsen efter den andra och då gick han fortfarande bakom mig så svängde jag in vid husen när han gick sjukt nära mig.

  8. mia skriver:

    sv: Tack så mycket🙂 Haha ja, det måste nog vara något killsyndrom.. Det är som när man klipper håret eller har köpt nya kläder, inte alltid de märker något.

    Ursäkta, jag läste nog din text för snabbt. Har läst igenom den nu och man finner inga ord för sådant här. Man önskar dem exakt samma behandling som de själva blivit utsatta för, jag tror dock inte att dödsstraff hjälper eftersom de slipper leva med vad de gjort isånnafall. Bättre att de är inlåsta förevigt och får leva med vad de gjort. Och precis som du säger är det inte bara i USA sådant här händer, det finns faktiskt jättemånga självbiografier som handlar omd e hemskaste saker som hänt i Sverige men de blir inte lika uppmärksammade.

    Ja nu i efterhand tycker jag också om de ljusa bättre🙂 Ja, jag tänkte faktiskt direkt på usa och amerikanskt när jag såg shortsen men jag tänkte förbi det eftersom dem var jäkligt snygga och satt bra på. Det enda som fortfarande grämer mig är att de var dyra, haha.. Iallafall för min studentplånbok.

    Tack så mycket, idag pluggade jag på förmiddagen och jag blev färdig. Jag tycker att resultatet blev helt okej, det kunde ha blivit bättre men nu får det vara såhär. Bättre än att inte lämna in något alls. Oh vad gott att baka! Vad bakade du för gott? stor kram

  9. Lissie skriver:

    Usch, så fruktansvärt hemskt. Tyvärr händer det nog så himla mycket bakom stängda dörrar som aldrig kommer till omvärldens kännedom. Och det är så himla sjukt att man nästan förutsätter att ”såna grejer händer bara i USA”. Vilket uppenbarligen inte är sant…

    Tack för din kommentar, jag förstår precis vad du menar och jag har haft otaliga diskussioner om det där, att vara ”medberoende” till någon som är sjuk, i det här fallet i anorexia. Jag och min syster är 21, hon har varit sjuk sen vi var 18 ungefär, eller det var då hon fick sin diagnos. I början handlade min blogg uteslutande om henne, jag behövde någonstans att ventilera alla tankar som jag inte kände att jag kunde dela med henne. Men nu har jag försökt vinkla den till att handla om MIG mer istället, jag måste försöka fokusera på mitt eget liv mer, även om det är väldigt svårt.

    Jo, jag äter antidepressiva, kanske för att jag blivit påverkad av min syster, men troligtvis för att jag på sätt och vis har haft samma uppväxt som min syster, vi har liknande personligheter osv, och för henne ledde det till en ätstörning, och för mig blev det en depression. Det kanske inte stämmer, men just nu känns det lite så.

    Jag vet inte om det var något svar eller förklaring, men du får fråga igen i så fall.
    Är det förresten bättre med din bror nu?

    Kramar

  10. Jasmine skriver:

    Fruktansvärt!
    Jag erkänner att jag ofta tänker tanken ”Vad är det egentligen som händer ovanför huvudet på mig eller under mina fötter?”, när jag befinner mig i en lägenhet. Man kan ju inte veta. Det händer så mycket bakom stängda dörrar. Det är en obehaglig tanke…
    Tack för att du uppmärksammade mig.

    Svar: Hihi, tack! Du är också en av mina mest uppskattade läsare.❤

    Jag såg också på Melodifestivalen igår. Det var helt okej, men jag är fortfarande inte nöjd med bidragen som har deltagit hittills. Om vi ens kommer i närheten av toppen i Eurovision blir jag mäktigt förvånad.
    Vad tyckte du om gårdagens tävlande?

    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s