Puss och farväl


Här satt man under gårdagen och zappade lite fram och tillbaka mellan Nobelfesten och Idol-finalen. Jag lyssnade på nobelpristagarnas tal; de var alla väldigt bra enligt mig och sedan var det mest dansen i gyllene salen som jag följde. Det är oftast på dansgolvet som jag lyckas se mamma och pappa och såg jag dem igår?

Hell yeah!
Det var helt otroligt, först så var de i bild någon minut och man såg dem dans bland de andra paren, det såg riktigt proffsigt ut! Sedan kollade vi bort lite, eller om vi zappade tillbaka till de sista minuterna av Idol-finalen (enligt mig så var Minnah minst lika bra och hon hade en närvaro i kameran som Jay inte hade, fast han hade ju en sådan underbar röst). När vi sedan följde dansen igen så filmade plötsligt en kamera nere på dansgolvet (annars var det ofta som en fågelbild över det hela) och vips så var mina föräldrar i extrem närbild, precis när de pussades!!!
Så himla grymt och stolt blir man ju, ja det blir man faktiskt! Så fint att de efter så många år verkligen visar att de älskar varandra.

Idag har det däremot varit lite farväl, inget dramatiskt dock, mest för att jag inte gillar avsked; om än temporära, så det blev ett hejdå över telefon. Min pappa åker nämligen ned till Sydpolen idag, om ca. 13 minuter så åker hans plan. Det här blir hans elfte och sista gång där nere och jag är jätteglad att han fick åka tillslut i alla fall, han var nämligen ”bara” reserv tidigare. Han pensionerades officiellt nu i Juni, men han fick jobba året ut, så det här blir som hans ‘grande finale‘ och jag är superstolt över honom. Man måste genomgå väldigt ordentliga tester för att se att man är helt frisk och klarar av det hela, Sydpolen ligger på ca. 3000 meters höjd, så det är ingen direkt barnlek (för att inte prata om klimatet). Att min pappa klarar av de testerna med flying colours vid 67-årsålder det är häftigt!

Men…

att han åker innebär också att han är borta över julafton, vilket han visserligen har varit en gång tidigare och då var han dessutom borta över nyår också, men i år är det lite annorlunda för min älskade lillebror åker bort över julen han med och han kommer att fortsätta att vara borta då han hoppas på att hitta jobb i Chamonix. Så det kommer bara att vara jag och mamma över julen (möjligtvis att farmor kommer över också), så det blir spännande att se hur det blir. Men min pappa är inte borta länge denna gång i alla fall, han kommer tillbaka den 26:e, vilket innebär att han ungefär stannar sex dagar på själva Sydpolen, det är mycket resa inblandat om man säger så!
Men jag kommer att sakna honom så grymt mycket, men det är i alla fall tur att datorer och Internet finns, så vi kan alltid mejla med honom i alla fall.

Nu tänkte jag försöka skriva lite och sedan kanske kolla lite på Weeds.

Om rhulth

En adopterad 28-åring med en masterexamen i socialantropologi, frilansreporter, samt en skriv- och läsfantast. Frilansar för Adoptionscentrum. Bor utanför Stockholm och kontaktas enklast via rinki.hulth@gmail.com
Det här inlägget postades i Privat. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Puss och farväl

  1. Jasmine skriver:

    Naw, sött det där med dina föräldrar.

    Jag gillar inte heller avsked. Tycker det är jättesvårt.
    Roligt för din pappa. Hoppas att det blir en lyckad resa.

    Svar: Tack! Uppskattar din kommentar om bilderna på de snötäckta träden. Motivet var verkligen vackert.

    Igår kväll stickade jag faktiskt mycket på mössan. Ska visa hur långt jag har kommit, håll utkik efter inlägg under kvällen.

    Jag anser att man klarar sig utan en tro. Anledningen till att jag tror på himlen, är nog för att jag aldrig har träffat min farmor. Dessutom känns det skönt att tänka att det finns ett liv efter detta.

    Kram

  2. Plutten skriver:

    Vilken känsla att se sina föräldrar på det där viset på teven! Jag har ju skilda föräldrar, så jag vet inte alls hur det där känns. Men jag kan tänka mej att det är en underbar känsla:)

    Jag avskyr också avsked, usch, det är det värsta som finns. Jag kan till och med tycka det är jobbigt att säga hejdå till sambon när man ska till jobbet. Men så är ju jag en väldigt blödig person också.

    Jodå, det är helt okej med mej. Jag har haft mycket problem med magen men äntligen fått hjälp med medicin och så som lindrar. Ska börja gå hos en kurator igen under nästa vecka. Så det ska nog bli ordning på mej med till slut;)

    Hur mår du?

    Kramisar

  3. Plutten skriver:

    Man behöver sådana dagar ibland. Jag är själv en person med mycket oro i mej, lite dampig som många säger, och har svårt att sitta still. Men jag har fått lära mej med åren, att kroppen behöver faktiskt vila också. Så passa på nu! Glr som jag, ta på dej något bekvämt, tänd ljus och ladda upp med glögg och choklad. Det är underbart!:)

    Det är ingen tid satt hur länge jag kommer gå hos kuratorn. Förhoppningsvis så kommer jag få komma så ofta jag vill. Är van vid att gå hos kurator, Har gjort det mycket tidigare i mitt liv, och saknar det nu. Behöver någon att tala ut med, någon som kan bena ut alla mina känslor som jag har. Har lite svårt att sätta ord på allt jag, förstår du.

    Du är så himla fin, en fin människa! Jag tycker du verkar vara en bra människa också. Och du har så många kloka ord i fina meningar. Du är en sådan människa som jag vill lära känna:)

    Kramisar

  4. Plutten skriver:

    Ja, feedback vill man såklart ha. Det är ju en av anledningarna till att man går dit. Men samtidigt är det skönt att få prata av sej, om sina innersta hemligheter. Bli en klokare och lugnare människa.

    Ikväll så ska jag inte göra ett jota! Kanske baka en liten kladdkaka. Men inget annat:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s