En crush, ensamhet och sociala medier

Har ni någon gång haft någon crush? Och nu menar jag inte en ”riktigt” (IRL –  in real life, som man kallar det här på Internet numera) utan av typen när man kollar på en film och kärar ned sig lite i huvudpersonen eller någon av karaktärerna i filmen? Exempelvis är det väl många kvinnor som kärat ned sig lite i Johnny Depp och min mor har talat gott om Sean Connery. Jag har i alla fall crushat lite lagom sådär, mest när jag var yngre, men det kan nog hända fortfarande. Kommer ihåg en period när jag verkligen gillade James Lafferty  i ungdomsserien One Tree Hill, det känns superlöjligt att skriva det såhär, men så var det i alla fall. Däremot kom jag fram till, efter ett tag, att det nog inte var utseendet jag föll för och det traditionella ”åh, han är så snygg/sexig”, utan snarare den karaktären, personligheten som han utvecklade under seriens gång. Lite som att falla för the white knight; han blev lite av en ‘prins charming’.
Jag hade en god vän som verkligen förälskade sig i en skådespelare och då menar jag inte bara lite extra ååh-känsla när han befann sig på TV-skärmen, utan jag menar att hon till och med kände sig ledsen och arg när hon fick reda på att han – enligt skvallertidningar – blivit tillsammans med en medspelare.
Faktum är väl att många sätter upp kändisar på en piedestal och för mig kan de ibland kännas overkliga. Det är inte ofta som jag är seg och trött på morgonen och släpar mig in i duschen som jag tänker på att Jennifer Aniston kanske någon gång, en morgon känner sig på precis samma sätt.
Sedan har sociala medier plötsligt exploderat, på Facebook har jag sett både den ena och den andra kändisen, visserligen har det mest varit svenska profiler, men enligt mig känns plötsligt gränsen mellan oss vanliga dödliga och kändisarna – om än lokala – mindre. De finns faktiskt där, man kan se hur de kommunicerar med andra i deras vänkretsar och man läser bloggar där de skriver om sina liv. Vissa mer spännande än andras. Man sitter där och är så virtuellt nära, men ändå så långt borta.
När jag först trillade över Twitter så kändes det hela väldigt meninglöst, vad skulle man göra där? Följa lite profiler hit och dit, skriva små tweets om sin dag, eller någon åsikt. Ungefär som att skriva statusuppdateringar på Facebook tyckte jag. Började väldigt blygsamt och kände att jag inte hade något att komma med, de som följde min profil var folk jag kände på riktigt; barndomskamrater. Medan jag numera följer kändisar av alla dess slag, både lokala och även internationella filmkändisar. Det är jättehäftigt tycker jag och för mig som älskar böcker, journalistik och media är det rena rama meccat! Här kan man följa nyheter genom att följa DN, Expressen och andra stora tidningar samt bokförlag och kändisar; allt från Paris Hilton till Petra ”September” Marklund.
Och jag följer! Jag hakar på som en liten valp, vill suga åt mig lite stjärnstatus och följer både den ena och den andra kändisen. Men det man märker mest utav dessa sociala medier, är att man ändå bara är en i mängden. Det kan kännas lite obetydligt och ensamt ibland.
Så Internet, som har öppnat dörrar till sociala medier, känns inte alltid så öppna som de verkar. Lite mer en tease kanske. Men jag har ändå fått kontakt med vissa lokala – enligt mig – kändisar och det känns lika bra varje gång. Så jag är tacksam för Twitter och man hoppas väl i och med både den här bloggen och Twitter kanske komma närmare ett jobb; för man har ju hört hur vissa har lyckats hitta sina jobb den vägen!

Om rhulth

En adopterad 28-åring med en masterexamen i socialantropologi, frilansreporter, samt en skriv- och läsfantast. Frilansar för Adoptionscentrum. Bor utanför Stockholm och kontaktas enklast via rinki.hulth@gmail.com
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till En crush, ensamhet och sociala medier

  1. Paparazzibecka skriver:

    sv. yes det är taylor. visst är hon vacker. har dock hört att hon är dryg och divig irl..

  2. Julia skriver:

    Sv: Jodå jag mådde bättre efter jag hade fått lite mat i mig!

    Åh vad kul ska bli roligt att följa denna bloggen!🙂 Hoppas allt är bra med dig!!

    Kramar

  3. Paparazzibecka skriver:

    sv. eller hur! Håller helt med om det.
    Synd att hon verkar vara så divig.. men äääääälskar hennes musik.🙂

  4. Paparazzibecka skriver:

    sv. jag tycker att DW är spännande. haha
    Blläääää trött på kylan, du med?
    kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s